Någonting i mig mår bra av att skriva. Att lite halvt ofiltrerat omvandla hjärnans neurala impulser till ettor och nollor i svart och vitt.
Jag finner ro i att radera, ändra, stryka över och börja om.
Imorgon är den sista arbetsdagen innan semstern för mig.
Ikväll är den första dagen på länge som jag skriver ett inlägg bara för mig själv.
Det är en början. Jag hoppas det inte blir ett slut.